"Ni vet, en sån där som inte har någon TV"

Jag gjorde det. Har svårt att förstå det själv. Alltså, det fanns ju tecken på den annalkande förändringen. Som att jag plötsligt frivilligt börjat dricka rödvin. Runt nyår hittade min vän mig i köket, muntert konverserandes med ett glas rött vin i handen. Hon tog sig för bröstet, fällde en hypotetisk tår och förklarade sin stolthet inför min senaste utveckling. Och nog för att mitt senaste påhitt mest är en utarrendering med förbehåll för nutidspanik, så står det ändå klart: Jag har gett bort min TV.

Det stora gapande post-TV-hålet.

Hade ni frågat mig för två år sen om jag hade kunnat överväga att göra mig av med TVn hade jag glott tomt framför mig, sett framför mig en livsstil utan TVns flimrande sken och ba FFFNÄdenbehöverjaghapåibakgrunden. Men sen blev jag inneboende i ett och ett halvt år, och när jag ett par veckor efter flytten tog hem dum-plattfisken till min helt egna lya, så kändes det lustigt att ha den där. Dagen efter plingade det på dörren. Radiotjänst. Dom har tydligen inte bara den mytologiska pejlarmaskinen, dom har pejlarklärvoajanter också.

När kvartalsräkningen kom och jag hade slagit på TVn exakt fem gånger sen senast, och då endast för att använda den som ytterligare en slags datorskärm, så blev det uppenbart för kyrkråttan att TV-avgiften kunde gå till bättre saker. Som mat. Och att utrymmet som TVn tog upp kunde användas till bättre ändamål. Som ett arbetsbord. Och även om jag egentligen tycker att enkom Dirk McStrides existens gör det värt att betala 191 kronor i månaden för radio- och tv-avgiften, så valde jag att prioritera. TVn fick flytta hem till en kompis som inte haft TV på nio år. Byttes av lite, liksom.

Så plötsligt befann jag mig på loppis, letandes efter ett billigt litet bord att ha mammas gamla trogna symaskin på. Javisst, denna DIY-på-en-höft-noggrannhet-schmogrannhet skall försöka sig på att skyffla tyger. Kanske sy mig själv en tillräckligt lång maxiklänning, som jag lidit brist på hittills pga konstant högvatten om jag försöker köpa mig ett sjok på de normativa affärerna som florerar i samhället. 177 cm lång plus maxiklänning, gör dig icke besvär, så att säga.

Ska bara leta rätt på manualen...

Antiklimaxteriet?

Ja, det gick ju inte riktigt som vi hade tänkt.

Jag har aldrig underskattat min kropps förmåga att göra vadfan den vill, men den här gången blev både jag och läkaren ändå överraskade. Mitt kära reproduktionssystem valde nämligen att helt bortse från medicinerna jag dränkte mitt system i för att relegera min östrogenproduktion i ett halvår. Nu i efterhand förstår jag ju att mina äggstockar mest slött tittade på när jag idogt nässprayade två gånger om dagen i fyra månader och försökte tvinga det till klimakteriet, och ba, “Vi gör en deal och gör att din cykel blir sex veckor istället för fyra? Och sen låter vi mensen vara hisscenen i The Shining istället för de enkla två-tre dagarna du haft innan. Är du nöjd då?"

Nej, det är jag inte. Men så blev det ändå.

Så, det enda det här ledde till att jag fick bränna 2200 kronor på mediciner som gav mig muskelvärk. I samtal med min läkare resonerade vi kring det här med p-pillren som de vill sätta mig på för att hålla mig blödningsfri och därmed stoppa tillväxten av endon, som var planerat att jag skulle följa upp klimakteriet med. Jag tyckte att om jag inte har fått de positiva effekterna av att svälta ut endometriosen till underlydnad, så är det inte värt det att gå på hormoner för att underhålla behandlingen, och läkaren höll med.

Ska höra av mig runt nyår igen för ett nytt försök om jag känner behovet. Ska ju erkänna att jag ändå blev lättad över misslyckandet för dom där p-pillren vill jag verkligen, verkligen inte gå på.

Nu jävlar ska jag bli en gudinna! Aka, The Ordinary hudvård

Ja, eftersom jag och mitt rosaceaanlete inte har varit begravna under en sten det senaste halvåret så fick jag till slut ge upp, hetsklicka mig omkring på Google och sen veva fram betalkortet för en import från England. Jag ska erkänna, jag tycker att hudvård är det tråkigaste. Det finns människor som älskar det, att smeta in sig i krämer, serum, testa nya grejer, uppleva skillnader efter vissa medel, prova nya saker. För mig är det dyrt, osäkert, och man har ingen aning om vad som kommer hända nu. Kommer det bli kaos? Finnfest? Illrött och kliigt? Stramande? Bara helt meningslöst? Spendera månader med att testa grejer som funkar skit och sen behöva slänga dom för att sedan göra ett nytt semi-slumpmässigt kostsamt försök som kan fortsätta orsaka elände.

Nä fyfasen. Men tydligen är jag i en del av livet där jag behöver försöka. Jag har problematiskt skinn med konstant rödflammighet, finnar, fett som fasen, bråkigt och yttorrt och ett par veckor in i nya fungerande grejer så ändrar sig skinnet och det känns eländigt igen. Rodnaden är värst. Har inga problem med att gå osminkad i övrigt men när jag får frågan "Har du sprungit hit eller?" så finns det ingen återvändo från självmedvetenhetsträsket.

Så efter att ha sett dessa ÖVERALLT på skönhetsnätet så fick det helt enkelt bli så. Slängde iväg en beställning som gick på 400 semlor inklusive frakt och vips så var dom här.

Niacinamide 10% + Zinc PCA 1% "Regulates sebum, minimizes pores". Det finns rykten om att det medlet kan vara bra för behandling av rosacearödhet, håller tummarna!

Lactic Acid 5% + HA Jämnar ut och grejar, mild peeling.

100% Organic Cold-Pressed Rosehip Seed Oil Olja som ska vara bra för oss "naturally glowy" folk.

Azelaic Acid Suspension 10% Jämnar ut och sådär. Men enligt vissa så är det folk med torr hy som gillar denna bäst. Oh well, vi testar.

High Adherence Silicone Primer En väldigt meh primer, precis som alla andra jag någonsin testat.

SÅ, det var den lilla anekdoten. Är imponerad om ni tog er hit, jag gjorde det knappt. Läget just nu är horror, men om det beror på hormonkrig eller smörjorna är för tillfället omöjligt att avgöra. Har bara hunnit testa lite sen i söndags. Såatteh.

Podd: My dad wrote a porno..

Bildkälla: http://www.mydadwroteaporno.com

.. och det är episkt.

Visst inser jag att jag är cirka ett och ett halvt år sen på den snöboll som började som en liten podd och rullade utför den perfekt tempererade kramsnön och blev ett fantastisk gigantiskt företag, endast på grund av en en 60-årig mans oförmåga att skriva sensuellt på något som helst vis men lät ej detta hindra honom från att skriva en hel erotisk bok. Storheten ligger förstås i att hans son valde att starta en podcast där han läser upp tågkraschen som är manuskriptet “Belinda blinked” och genomlever berättelsen med två vänner.

Jag lät länge bli för att ni vet, min skamnerv är så stark att jag inte klarar av att titta på skämshumor överhuvudtaget, men nu blev jag liksom slutgiltigt nyfiken. En kvart in i första avsnittet var jag fast. Sitter och skrikskrattar, grimaserar, skriker nej högt för mig själv tillsammans med poddpratarna och njuter storartat av denna skatt.

Det är ju förstås ett visst språk som används på grund av att de faktiskt läser upp en “erotisk” berättelse men det lättas upp betydligt av att all obekvämlighet du känner när du hör det uttrycks omedelbart efteråt av panelen, så genant känns det inte.

Jag är inne på avsnitt 12 på säsong två och det är fortfarande lika roligt.

My dad wrote a porno-podden: Fem av fem skämskuddar! GÖR’T!

Bäste-eyelinern!

Ni vet hur det är. Sitter hemma, lyssnar på lite musik medan en sminkar sig, får feeling. Målar på lite eyeliner på ögonen och ba, nämen! Kanske skulle dra ut det till en sån där ökänd VINGE! Sagt och gjort, 10 minuter senare sportar du de mest fantastiska vingarna. Tittar stolt i spegeln. Blinkar lite förföriskt åt dig själv. Sen går du ut. En vindpust kommer, kall såklart, som de flesta vindpustar man utsätts för i det här landet. Dina ögon tåras lite. Du tänker att det nog är okej ändå. Kommer till stället du var på väg till. Hejar trevligt på de du anlänt till, alla hejar vänligt tillbaka. Hämtar lite vatten, går förbi en spegel. Plötsligt blir det uppenbart varför människor på vägen spejat på dig. Det var inte för att du var så jävla snygg idag, det står klart. Det var helt enkelt deras försök att reda ut ifall de har grava freudianska förhållanden till sina föräldrar i dina före-detta eyelinervingar som magiskt transformerats till ett veritabelt Rorschachtest.

MEN! Så en dag, så vandrade denna donna in på ett Sephora i Stockholm och ba, jag ska fan prova den där jävla Kat Von D-tattoo-eyelinern som alla tjatar om på internet. Köpte en minivariant och blev BLOWN AWAY av att skiten inte rann av ansiktet? Det sista som satt kvar efter min feta hy gjort sitt bästa för att eliminera alla spår av mitt hårda arbete var eyelinern. Sommarsvett? Kvar. Arbetsdagar? Kvar. Flottfest så all ögonskugga försvunnit? Kvar. Regnoväder? Kvar. Sovit i ett gäng timmar? Kvar. En riktigt ordentlig själabefriande omgång i bingen? Ja, där satte eyelinern ner sin klöv och vingarna fick stryka med. Annars är det min eviga följeslagare, 08.00 - 03.00, trofast sitter den kvar!

Det är alltså en penseltopp på pennan som man ritar med, och den är assmidig och tunnis så man kan göra en fin ände på vingen. Nackdelarna är väl att penseln kan torka ut lite väl fort när man är långsam och ska peta och fixa så man får veva runt den lite på handen för att få igång färgen igen, och att den innehåller cirka ingenting. 220 kronor för 0.019FlOz, om man jämför med t ex Isadoras vattenfasta eyeliner som går på 0.11FlOz för 120 spänn typ. Orkar inte ens räkna på hur stor skillnad det är för hittills har jag inte hittat någon som är bättre eller tillräckligt lika bra för att ge upp lyxeyelinern. Isadoras variant är t ex inte vattenfast på mig, upptäckte jag efter en blåsig promenad till jobbet. Provade en vattenfast variant från Urban Decay som satt nästan lika bra men liksom smulade sig till döds när man skulle ta bort den så att små svarta prickar simmade omkring på hornhinnan varenda kväll efter borttagning. Fail! Favvoeyelinern håller i ett par månader iallafall innan den hopplöst torkar ihop (förvara den med toppen nedåt) så jag kämpar på.

I slutsats är det priset/mängd som drar ner poängen, annars är det fem superglittriga flörtögon av fem till denna storfavorit!

12 timmar and counting, skinnet är fett men den klarar sig ändå!